Saknar seriös debatt om avskogning

20 nov 2018

Reidar Persson efterfrågar en saklig diskussion om avskogning och global markanvändning

Människan har oroats över ”skogsförstörelsen” sedan i alla fall Platons dagar. Under kolonialtiden oroades skogsfolk över avskogningen i tropikerna genom svedjejordbruket och det skapades därför skogsreservat.

Annons
Annons

Nu oroas många över att avskogningen i tropikerna ökar koldioxidutsläppen och orsakar stor förlust av biologisk mångfald. Det har i decennier funnits en önskan att beskriva avskogningen så alarmerande som möjligt så överskattningar av avskogningens storlek har varit det normala.  I sammanfattning tror jag mig, med dagens kunskap, grovt kunna beskriva dagens situationen som nedan:

  • Det finns globalt cirka 4 miljarder hektar (30 %) med ”skog”.
  • Under historiens gång har 30-40 % av ursprunglig skog försvunnit.
  • Bruttoavskogningen är i dagsläget cirka 9 miljoner hektar/år och nettoavskogningen cirka 3 miljoner hektar/år. Både brutto- och nettoavskogningen tycks minska.
  • Huvudorsaken till avskogningen är att det är mer lönsamt att använda marken för något annat än träd. Odling av så kallade kolonialgrödor är nu ofta en orsak. Gräver man djupare i bakomliggande orsaker blir allt mycket komplicerat.
  • Avskogningen har upphört i flertalet i-länder och den har också upphört eller minskat i en del så kallade u-länder.
  • Dagens trender pekar mot att den globala nettoavskogningen upphör.
  • Det finns inga snabba och enkla lösningar på avskogningsproblemet.

STARKT VARIERANDE UPPGIFTER

Det går dock att krångla till allt. Man kan argumentera för att skogsarealen är någonstans mellan en och sju miljarder hektar. Beroende på definition kan man hävda att avskogningen är någonstans mellan en och 50 miljoner hektar per år.

Avskogningen har under senare år blivit het eftersom den hävdas ligga bakom en stor del av ökningen av COi atmosfären (som orsakar global uppvärmning). Ett FN-program (REDD) försöker hitta former för att betala u-länder för att behålla sina skogar istället för att hugga ner dem och till exempel etablera jordbruk. Detta är dock synnerligen problematiskt. Potentialen i minskad avskogning är också mindre än vad som normalt hävdas.

Ser vi på dagens industriländer så var det i flertalet en snabb avskogning på 1800-talet. Detta gav problem och det uppstod motkrafter. Skogarna började komma tillbaka och skogsarealen öka (den så kallade  transitionen). Samma sak börjar nu hända i några u-länder. Det beror framförallt på ekonomisk utveckling.

INTE ALLTID HÖGSTA PRIORITET

Kort sammanfattat vill jag hävda att det är mycket svårt att snabbt minska avskogningen. Den orsakas av starka ekonomiska och sociala krafter. Lösningen på avskogningsproblemet ligger nog i det som kan kallas ”utveckling”. Frågan är också om minskad avskogning alltid ska ges högsta prioritet?

Avskogning kan ibland vara mycket negativ både för miljö och människor, men det är inte alltid så. Ibland kan faktiskt avskogning leda till en ekonomisk utveckling som minskar fattigdomen. Under senare år har miljön ofta satts i centrum av exempelvis  biståndsorganisationer. Det är kanske dags att åter försöka sätta människan i centrum.

Avskogningsfrågan är nog inte så tydligt svart och vit som många tycks tro, utan mycket är grått. Det tycks ofta bli fel, eller åtminstone kännas fel, hur man än gör. Orangutanger och svältande barn kan ställas emot varandra. En seriös diskussion om avskogningsfrågorna och den globala markanvändningen skulle nog inte skada!

Reidar Persson, SIFI

Debattartikel i tidningen SKOGEN, Publicerad:  

 

En utförligare sammanfattning finner ni nedan

reidar_-_epos_1 Den Globala avskogningen

 

Foto: Björn Svensson, SKOGENbild.