Sverige rekommenderas att studera skogsbrandskydden i Nordamerika

Professor Sten B Nilsson presenterar sin syn på skogsägareföreningarnas ansvar.

Efter den stora branden i Västmanland år 2014 borde skogsägarnas ­organisationer ha arbetat med att reducera medlemmarnas risk för nya katastrofala bränder. Skogsägarnas skötsel och planering för minskade brandrisker är en av de avgörande faktorerna för att undvika katastrofala skogsbränder, skriver skogsexperten Sten B Nilsson.

Just nu debatteras samhällets roll vid skogsbränderna. Det är bra. Men få diskuterar om vad de organisationer som äger dessa enorma värden själva borde ha gjort sedan storbranden 2014. Fortfarande har inget skogsbolag någon brandspecialist anställd. För storbolagen bryr sig inte speciellt mycket om en enskild brand. Man är sällan försäkrad.

Ansvar vilar på landets skogsägareföreningar

Betydligt värre är det för landets 319.649 enskilda skogsägare vars hela egendom kan bli lågornas rov. Ett särskilt ansvar vilar därmed på landets skogsägareföreningar att driva utvecklingen av brandskyddet för sina medlemmar. Men i stället har LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna ägnat de fyra åren efter den stora branden i Västmanland 2014 åt en högljudd äganderättskampanj. De borde ha arbetat med att reducera de 100.000 medlemmarnas risk för nya katastrofala bränder.

Moderna försäkringslösningar

När sommarens bränder startade hade ingenting utvecklats vad gäller moderna försäkringslösningar, snabbare brandförsvar och klarhet i var statens ansvar tar vid och slutar och var skogsägarnas ansvar tar vid. I stället kräver nu LRF Skogsägarna att skattebetalarna skall kompensera för skogsägarnas förluster och ta över skogsägarnas ansvar för eftersläckning och bevakning. Först nu efter bränderna försöker man att reda ut ansvarsområdena. Debatten under sommaren har till stor del handlat om svenska brandflygplan eller ej. Ett effektivt brandskydd handlar om mycket mer än så.

En fördubbling av bränd areal i Kanada

I Kanada pekade analyserna på en fördubbling av bränd areal år 2040 jämfört med början av 2000-talet. Visst har vi haft seminarier och konferenser om ett förändrat klimats påverkan av skogen i Sverige. Men vi har inga relevanta riskanalyser för ökade skogsbränder kopplat till konkreta åtgärder i brandskyddet av svensk skog.

Redan under 1990-talet gav klimatmodellerna entydiga signaler om att brandriskerna skulle öka signifikant med ett varmare klimat i de boreala skogarna (norra barrskogsbältet). I många delar av barrskogsbältet skulle säsongen med brandrisk kunna öka med ungefär 30 dagar. Samtidigt skulle frekvensen av åsknedslag öka substantiellt. Klimatmodellerna signalerade också en betydande ökning av antalet katastrofala bränder och en kraftig ökning av brända arealer.

Riskanalyser kopplat till konkreta åtgärder

I Kanada pekade analyserna på en fördubbling av bränd areal år 2040 jämfört med början av 2000-talet. Visst har vi haft seminarier och konferenser om ett förändrat klimats påverkan av skogen i Sverige. Men vi har inga relevanta riskanalyser för ökade skogsbränder kopplat till konkreta åtgärder i brandskyddet av svensk skog.

Jag har arbetat internationellt i över 30 år med skogliga strategifrågor. Efter hemkomsten till Sverige har jag fortsatt som rådgivare till industri och regeringar i Kanada och USA. Dessa två länder har megabränder varje år som har strategiskt stor betydelse för samhällena.

Sverige har mycket att lära

Visst finns det skillnader mellan Sverige och Nordamerika. Men Sverige har mycket att lära av Nordamerika. Där har man en utpräglad systemsyn på skogsbrandskyddet när det gäller såväl antändningsrisker som risker kopplade till skogens eget bränsle i olika vegetationer och skogsbruk. Systemsynen bygger på ett landskapskoncept. Det integrerade landskapskonceptet omsätts i skötselpolicyer för skog, markanvändning och brandrisker samt för planering av behov av olika brandbekämpningsresurser.

Systemsynen

Systemsynen präglas av avancerade riskanalyser. Riskanalyserna omfattar hur man skall minska brandriskerna i systemet, träna olika aktörer i beredskapssyfte mot skogsbrand och utvärdera mest lämpade resurser av brandbekämpning med olika förlopp. Man har sedan 1970-talet utvecklat ett omfattande datorstöd för riskanalyser och skogsbrandsbekämpning.

Innovativa institutionella arrangemang

I Kanada finns ett betydande forskningsprogram sedan 1925 för att utveckla skogsbrandskyddet. Man har identifierat att det krävs en centraliserad organisation för att samla in, bearbeta och skicka tillbaka kritisk brandinformation till brandbekämpningsstyrkorna. Denna organisation måste också ha mandat att besluta om att utnyttja bekämpningsresurser från olika institutioner och organisationer i samhället och att kunna flytta resurser efter behov. Man söker också att tillskapa innovativa institutionella arrangemang för en effektiv skogsbrandsbekämpning.

Man har insett att det är kritiskt hur snabbt man kan få fram bekämpningsresurser till startade skogsbrandhärdar. Kommunerna är oerhört viktiga i detta sammanhang då de oftast kan vara snabbast fram till brandhärdarna. I Kanada har man utvecklat ett koncept med Firesmart-kommuner (i USA Firewise) där dessa har etablerat multisektoriella kommittéer för riskanalyser, för att minska risker för skogsbränder och skapa effektiv skogsbrandbekämpning.

Lärdomar från Nordamerika

Regeringen och de myndigheter som kommer att utvärdera skogsbrandskyddet efter sommarens skogsbränder i Sverige rekommenderas starkt att studera skogsbrandskydden i Kanada och USA som har lång erfarenhet av omfattande och ytterst allvarliga skogsbränder. Lärdomarna kan ligga till grund för ett avsevärt förbättrat skogsbrandskydd i Sverige. Erfarenheterna från Nordamerika är också att skogsägarnas skötsel och planering för minskade brandrisker är en av de avgörande faktorerna för att undvika katastrofala skogsbränder.

Oklara ansvarsförhållanden i Sverige

Detta tillsammans med förhållandet med oklara ansvarsförhållanden i Sverige leder oss direkt till skogsvårdslagen som är från 1993 och som har som mantra ”frihet under ansvar”, vilket betyder att landets skogar ska skötas med stor frihet under ansvar för skogsägarna. Men vad är ansvaret för skogsägarna i den systemsyn som krävs för ett effektivt skogsbrandskydd? Det räcker inte bara med att ha en lullig fras som säger ”frihet under ansvar”.

 

 

Editor: Fredrik Ingemarson har lagt in rubrikerna. Texten är publicerad på DN Debatt enligt nedan.

Debattartikel, DN Debatt.14 augusti 2018

Sten B Nilsson, professor och internationell skogsexpert: ”Skogsägarna måste ta ansvar för att förebygga bränder”

Bild: www.sverigesradio.se