Sammanfattning av det skogliga biståndet så här långt

Vad hände och vad blev det av det?

Skogshistoriska Sällskapet och KSLA höll ett seminarium på KSLA den 31 mars 2017 om det skogliga biståndet. Uppslutningen var god – ca 65 personer deltog, med många erfarenheter från det internationella skogliga samarbetet.

Det skogliga biståndet är en viktig del av sektorns samtidshistoria. Under de 50–55 år som det pågått har omkring 500 svenska personer varit verksamma under kortare eller längre tid inom skogsbiståndet. Vi har varit engagerade i ett 25-tal stora (vad gäller omfattningen av stödet) och lika många mindre bistånds-länder inom det bilaterala samarbetet. Dessutom har svenska biståndsmedel och experter varit involverade i skogliga insatser via ett stort antal regionala och internationella institutioner, liksom via både internatio-nella och svenska icke-statliga frivilligorganisationer (NGOs). Under 1980-talet, som var den ”stora” perioden i det rent skogliga biståndet, gick ca 450 MSEK årligen till detta. Grovt räknat har vi under de senaste 50 åren, spenderat ca 10–12 miljarder kr på skogligt samarbete och skog-/trädrelaterade kompo-nenter inom närliggande sektorer (t.ex. markvård, ”agroforestry”, miljö, landskap, klimat, etc.). Det gör Sverige till en av de största skogliga biståndsgivarna. I dag har biståndet inom sektorn både minskat radikalt – några promille av det totala – och/eller blivit små och ofta diffusa komponenter i vidare definierade program (integrerad landsbygdsutveckling, klimat- och miljöinsatser, m.m.). Det är m.a.o. dags att göra en sammanfattning av denna del av vår skogliga nutidshistoria – vad har vi gjort, vad blev rätt och vad fel, vad har vi lärt oss, och hur bör vi fortsätta?