Nordisk forskarskola inom skogs-föryngring och restaurering

Tankesmedjan för internationella skogsfrågor lyfter frågan tillsammans med Jan Heino

Globalt finns det ett stort ett stort behov av forskning inom skog. Det finns många frågor runt minskad avskogning, restaurering av degraderad mark, snabbväxande planteringar, småskaligt skogsbruk och nya skogsprodukter. Ett forskningsområde av intresse ur våra länders synvinkel är också den internationella skogspolitiken och biståndsproblematiken. I Sverige har det varit svårt att få till stånd en verkligt aktiv forskning om internationella skogsfrågor och insatserna har varit relativt få och slumpartade (dvs. det som gjorts har varit beroende på det personliga intresset hos några duktiga forskare). För att förbättra situationen har det sedan några år föreslagits att Sverige skulle initiera en forskarskola inom skogsföryngring/skogsrestaurering (dvs. agroforestry, restaurering av degraderad mark och snabbväxande planteringar, bondeskogsbruk). Huvudmålet skulle vara att inrikta utbildningen mot studenter från en u-landsregion (t ex Östafrika). Några yngre personer med olika utbildningsbakgrund bör rekryteras för att arbeta med forskningsfrågor i anslutning till programmet. Några svenska (eller nordiska) studenter bör också engageras i arbetet som BBE eller JPOs. En forskarskola av denna typ bör i idealfallet vara samnordisk, men vi föreslår att Finland och Sverige driver programmet initialt.

En multidisciplinär forskarskola

Det rekommenderas således att bygga upp en multidisciplinär forskarskola med ett 20-tal deltagare. Forskningsuppgifterna bör identifieras i en dialog med projekt/program/praktik/lokalbefolkning. Uppgifterna måste vara av värde i det praktiska arbetet och samtidigt ha en vetenskaplig utgångspunkt (dvs. resultatet skall kunna publiceras i vetenskapliga artiklar eller i en monografi).

Stärka kompetensen vid nordiska universitet

Vidare skall ”lärande” vara ett viktigt delmål. Kurserna bör genomföras av universitet i u-landsregionen och i Norden. Socioekonomiska och politiska frågor bör utgöra grundläggande komponenter i programmet. Flertalet handledare bör komma från u-landsregionen, men det är också nödvändigt att involvera nordiska lärare, handledare, forskare och rådgivare. Ett viktigt delmål är att i högre grad involvera nordiska universitetsinstitutioner inom forskning på utvecklingsfrågor, vilket skulle stärka kompetensen vid nordiska universitet. Studenter och handledare som ingår i forskarskolan bör någon gång per år mötas på seminarier i regionen.

Forskarskolan stärker kompetensutvecklingen genom:

  • Ökad kunskap om agroforestry, restaurering av degraderad mark, snabbväxande planteringar och bondeskogsbruk.
  • Ökad kompetens att arbeta med dessa frågor vid några nordiska och östafrikanska universitet.
  • Intresset för global skogsforskning ökar vid nordiska universitet eftersom fler forskare engageras i arbetet som handledare.
  • Bredare förståelse av utvecklingsprocessen och andra sektorer genom att studenterna arbetar i tvärvetenskapliga team.

 

I Sverige finns det erfarenhet från liknande modeller genom att Sida under de senaste 20 åren finansierat miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad genom Enheten för Miljöekonomi (EME) vid Göteborgs universitet. Målen har varit att 1) skapa nationell kapacitet i ett antal länder som kan fungera som lärare, handledare, forskare och rådgivare; 2) utveckla miljöekonomiska metoder för till- lämpning i utvecklingsländer, samt 3) skapa en svensk kapacitet för rådgivning till Sida.

Finska erfarenheter

I Finland har Helsingfors Universitet under några årtionden utvecklat denna typ av verksamhet inom ramen för Viikki Tropical Research Institute, VITRI. Erfarenheterna av detta arbete är överlag positiva och kunde utgöra en utgångspunkt för ett utvidgat samarbete mellan universitet i våra länder, också med en forskarskola som mål.

VITRIs utveckling började år 1980 och utgick ursprungligen från ett samarbete med Kasetsart University i Thailand. I och med att en professur i tropisk skogsskötsel grundats år 1984  hade VITRI blivit delaktig i beskognings- och plantskoleprojekt i Indonesien, Sudan och Kenya, vilka åtnjöt ulandsbistånd från Finland. Aktiviteterna har senare omfattat också Centralamerika, Västafrika och Kina. I dag har VITRI forskning , utvecklings- eller utbildningsarbete också i Etiopien, Tansania, Ghana, Indien, Laos och Costa Rica.

Bland de forskningsämnen som VITRI är engagerad i kan nämnas följande:

  • byaskogsbruk (community-based management of forests and trees)
  • restaurering av skogslandskap
  • föryngring och successionsekologi av träd i naturskogar
  • skötsel och modellutveckling av tropisk skoglig mångfald
  • skogsträdens ekofysiologi och populationsekologi
  • kolfixering i naturliga och artificiella (man-made) produktionssystem
  • plantageskogsbruk
  • skötsel och modellutveckling av agroforestry system

 

Det dominerande temat i det mesta av VITRIs arbete idag är rehabilitering av degraderade marker, skogar och agrokulturella produktionssystem.  Starka institutionella band har skapats till flera universitet, skogsforskningsinstitut och internationella organisationer. Detaljerad information om VITRIs historia, institutionella profil och pågående verksamhet finns på https://www.helsinki.fi/vitri/       

Också Östra Finlands Universitet har kontinuerlig ökat sina satsningar på internationellt skogligt samarbete.Tyngdpunkten har legat på Ryssland, men också samarbetet med Kina har utvecklats. Vidare har en del av yrkeshögskolorna i Finland tagit in smärre internationella komponenter i sin verksamhet.

Forskningsrådens deltagande

Forskningsrådens deltagande i detta arbete är viktigt och de bör ingå i internationella i nätverk för kompetensfrågor och omvärldsanalys. Utifrån omvärldsanalysen kan temporära specialanslag för forskning kring internationella frågor och nya lösningar för långsiktig finansiering skapas. Den strategiska diskussionen bör bland annat föras centralt med universitetet och med fakultetsledningarna om hur forskningen på institutionsnivå kan styras.

Rundabordssamtal

Den 23 november bjuder SIFI in till rundabordssamtal kring en nordisk forskarskola i samband med att Jan Heino, Reidar Persson och Fredrik Ingemarson presenterar rapporten Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige.

Text: Jan Heino, Reidar Persson och Fredrik Ingemarson

Bild: Mangroves-Malaysia, Alexander Buck