Europas framtida skogspolitik stod i centrum

Europa och EU har idag ingen uttalad skogspolitik, men flera parallella processer som pågår kan mycket väl leda till olika former av ramverk. 

 ”Vägval för den svenska skogssektorn?” var rubriken på seminariet som gick av stapeln den 26 maj på KSLA. Seminariet ingick som en del i akademiens förberedande arbete inför det webbaserade samrådsförfarandet för grönboken.

Professor Sten Nilsson redogjorde för IIASA:s utvärdering av MCPFE-processen. IIASA var positiv till mycket av arbetet inom MCPFE, men pekade i flera av sina observationer också på ett starkt behov för MCPFE att förstärka sin organisation, sina mål, och relevansen och effektiviteten i sitt sätt att arbeta. Samarbetet inom MCPFE, inleddes 1990 och innefattar inte bara EU:s medlemsstater, utan även andra europeiska länder som t.ex. Ryssland. Vid den femte ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE) i Warszawa 2007 fördes idén fram om en legalt bindande överenskommelse. En arbetsgrupp utreder just nu olika alternativ för en skogskonvention.

Skogsstyrelsens konsekvensanalys av Forest Europe (MCPFE) och EU-kommissionens grönbok om skydd av skog och informationssystem redovisades av Björn Merkell. Han konstaterade att skillnaderna är mycket stora mellan Nord- och Sydeuropa på hur skogar sköts och vad man har för målsättningar med sin skötsel. Det är därför viktigt att man betonar att subsidiaritetsprincipen fortsätter att gälla i skogsfrågor. EU-kommissionens grönbok om skydd av skog och informationssystem om skog offentliggjordes den 1 mars 2010. Ansvarigt direktorat är Miljö.

Christofer Fjellner kommenterade grönboken och gav sin syn på den skogliga maktbalansen inom EU. Han betonade att intresset för skogsfrågor är begränsat, eftersom skogen inte är ett EU-gemensamt politikområde som jordbruk och fiske. Han påpekade att mycket tyder på att vi går mot en policy för skogsfrågor, som inom delar av miljö-, jordbruks/landsbygds-, och handels¬frågor.

Lennart Ackzell förklarade att från det familjeägda skogsbrukets perspektiv är helhetssynen, uthålligheten och förutsägbarheten i skogsfrågorna väsentliga. Han betonade betydelsen av lokal policy i skogsfrågor, inte bara på nationell utan även på sub-nationell nivå. Av Lovisa Hagbergs föredrag framgick att WWF har en mer positiv inställning till en ”legally binding agreement” (LBA) i Europeiska skogsfrågor än de andra närvarande talarna och institutionerna. Hon tryckte på behovet att klargöra vad en sådan konvention skall innehålla, hur den skall implementeras och för vem den skall gälla (stater, enskilda skogsägare).

Lars Olsson, enhetschef på Jordbruksdepartementet, vars sist ut av talarna och berättade om regeringens och departementets stärkta arbete med internationella och europeiska skogsfrågor. Han betonade avslutningsvis att Sveriges synpunkt är att skogspolitik är en nationell angelägenhet. Slutsatsen av dagen är att Europas skogliga policyprocesser påverkar Sverige oavsett om vi engageras oss eller inte, därmed kräver sakfrågorna i själva verket ett större engagemang än endast beslut kring ett vägval.