Svenska modellen kan rädda skog i andra länder

Den svenska modellen som exportsuccé

På hundra år har Sverige återbeskogats, vilket är unikt. Den svenska modellen borde därför vara en exportsuccé för att bidra till att rädda världens skogar.

Sveriges skogar var uthuggna

– Sverige har på samma gång ökat virkesförrådet och ökat uttaget och det på ett hållbart sätt. Det är anmärkningsvärt ur ett internationellt perspektiv, säger Lars Laestadius, forskare vid World Resources Institute i Washington. För 100-150 år sedan var skogarna i södra Sverige i bedrövligt skick, uthuggna och degenererade.

– Sedan dess har vi själva restaurerat vår skog och vi har ett skogsbruk som bygger på balans mellan produktion och miljöhänsyn, konstaterar han. Samtidigt är avskogning ett problem globalt. Befolkningsökningar och hårt marktryck gör att världens skogar krymper.

Skogen mer i fokus

– Skogen har kommit mer i fokus i debatten, inte minst för att den ses som en viktig pusselbit för att bromsa den globala uppvärmningen och minska koldioxidutsläppen, påpekar Fredrik Ingemarson, projektledare för tankesmedjan SIFI, som jobbar med skoglig omvärldsanalys.

Trots att svenska skogsföretag är globala har Sverige inte någon ledande roll internationellt när det gäller skogsvård.

– Vi skulle kunna exportera kunskap på ett helt annat sätt än vad vi gör i dag. Tyvärr har inte skogsfrågorna varit i fokus i den svenska biståndsdebatten, säger Fredrik Ingemarson.

Vad kan Sverige bidra med?

– Många länder kan lära av hur Sverige har byggt upp strukturer och lagstiftning, skogsadministration och regelverk, menar Lars Laestadius.

– Sverige är världsledande när det gäller metodutveckling och system för skogsskötsel, liksom när det gäller uppföljning och inventering av vårt skogsbruk, säger Fredrik Ingemarson.

Den svenska paradgrenen

Den svenska paradgrenen att restaurera degenererade marker kan vara en viktig väg att vända utvecklingen.

– Av den ursprungliga skogen i världen räknar vi med att nära en tredjedel har försvunnit och att en femtedel är degraderad. Här finns stora möjligheter att förbättra situationen med hjälp av träd för att producera mat, binda kol, återskapa biotoper och producera brännved och vedfiber, säger Lars Laestadius.

Restaurering av 150 milj. ha

Efter Nagoya har världens länder som delmål att återskapa 15 procent av världens degraderade ekosystem. Ett steg togs vid konferensen Bonn Challenge i Tyskland i september 2011 som talar om att restaurera 150 miljoner hektar skog och landskap.

Källa: Skog och Industri Nr 1.2012

Se även SIFI;s informationsblad om The Swedish Forestry Model