Effekterna för den svenska skogssektorn av en sänkning av de ryska exporttullarna
Sverige har minskat sin import av ryskt virke från 2,4 milj. m3f 2005 till ca 300 000 m3f 2009.
De ryska exporttullarna infördes 2007. Avsikten med tullarna var att de skulle stimulera utländska företag att investera i skogsindustri i Ryssland. De investerande företagen skulle få tillgång till råvara för export i proportion till den inhemska råvaruanvändningen. Tullarna infördes strax innan finanskrisen som medförde att efterfrågan på såväl sågade trävaror som papper och massa sjönk kraftigt på de europeiska och amerikanska marknaderna. Det förde i sin tur med sig att behovet av såväl importvirke som investeringar i ny industrikapacitet sjönk kraftigt. Ett undantag har varit Kina som ökat sin import av ryskt virke.
Sverige har minskat sin import av ryskt virke från 2,4 milj. m3f 2005 till ca 300 000 m3f 2009. En ökning av tullarna till 50 Euro per kubikmeter hade sannolikt stängt virkesflödet totalt. Förändringarna i den finska skogsindustrin har varit mångdubbelt större.
Virkestullarna har varit stötestenen under de ryska förhandlingarna med WTO
Ryssland har ett stort handelsavtal med EU, där virke är en del. Vidare har Ryssland förhandlat om medlemskap i frihandelsorganisationen WTO (World Trade Organisation). Virkestullarna har varit en stötesten i dessa förhandlingar. Enligt planen skulle Ryssland öka tullarna från 15 till 50 Euro per kubikmeter vid årsskiftet. I stället minskas tullarna när Ryssland blir WTO-medlemmar för att sedan trappas ner till noll. Ett medlemskap kan som snabbast vara klart inom ett år. Sannolikt fryses nivån på 15 Euro fram till dess. Vi kan tacka de svenska och finska utrikesdepartementen för ett framgångsrikt förhandlingsarbete.
Effekterna för den svenska skogsindustrin är att virkesflödet från Ryssland kan öka. Hur det i detalj kommer att påverka den svenska virkesmarknaden beror på konjunkturutveckling och tillgång/efterfrågan i Sverige.
En positiv effekt för ryskt skogsbruk är att förutsättningarna för ekonomisk utveckling och fortsatt utveckling av ett hållbart skogsbruk stimuleras.
Mårten Larsson
Skogsdirektör, chef näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna
