Stora Enso och markkonflikter
Heikki Rissanen, Senior Vice President Stora Enso, presenterar lärdomar från trädplantager i Brasilien, Uruguay och Kina.
Med trädplantager i Brasilien, Uruguay och Kina är Stora Enso väl positionerat för att utnyttja sin tillväxtpotential. Koncernen äger också små försöksplantager i Thailand och Laos. Nya plantager innebär vanligtvis betydande förändringar i den lokala markanvändningen, och detta kan ofta förorsaka konflikt. Här är några exempel.
Brasilien
I Brasilien är Stora Enso idag verksamt genom samriskföretaget Veracel Celulose i delstaten Bahia. Veracel består av ett modernt massabruk som tillverkar cirka 1,1 miljon ton eukalyptusmassa per år samt 212 000 hektar mark, varav 91 000 hektar är planterad med eukalyptus som förser massabruket med fiber. Utöver Veracel äger Stora Enso 45 000 hektar mark i delstaten Rio Grande do Sul, varav omkring hälften är planterad med eukalyptus.
I Brasilien har fördelningen av mark varit en nationell tvistefråga sedan 1950-talet. Den har gett upphov till flera lokala rörelser, bland annat rörelsen för jordlösa lantarbetare (Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST). MST bildades 1984 i Brasilien i syfte att arbeta mot den orättvisa tillgången till mark och för en markreform. MST har också kritiserat Stora Ensos markanvändning och plantageverksamhet. Under de senaste åren har MST och andra rörelser som kämpar för markreform tagit sig in och ockuperat flera av Veracels markområden.
Som ett led i vårt långsiktiga åtagande att agera ansvarsfullt i Brasilien strävar Stora Enso efter ett socialt engagemang och en öppen dialog med våra intressenter. I Bahia för Veracel samtal med den lokala MST avdelningen genom den lokala regeringen för att hitta en gemensam plattform för ett bättre samarbete. Vi vill också använda marken på ett rättvist och ansvarsfullt sätt i nära samarbete med det lokala samhället och de som bor i området. Ett sätt är att använda marken till flera olika ändamål. Till exempel har Veracel sammanlagt donerat 300 hektar mark till lokala grannskapsföreningar för odling av mat och stöttat dem genom att överföra kunskap om jordbruksteknik.
Kina
Under 2002 började Stora Enso att anlägga trädplantager i Guangxi i södra Kina. Plantagerna kan utgöra grunden för eventuell integrerad massa-, pappers- eller kartongproduktion i provinsen. Hittills har vi kontrakt att arrendera 90 000 hektar mark i området, varav 75 000 hektar har planterats med eukalyptus.
Skogsmark, precis som all annan mark i Kina, ägs av staten och markägandet kan inte överföras till privatpersoner eller företag. Idag finns två typer av skogsmark där vi har våra plantager. Den ena är statligt ägd skogsmark som de lokala myndigheterna har användningsrättigheterna till. Den andra är social skogsmark som får användas gemensamt av byborna. För rätten att nyttja statlig mark förhandlar vi direkt med myndigheterna. För social skogsmark tecknas arrendeavtal med de byar som har markanvändningsrätten, huvudsakligen via lokala aktörer.
Förhandlingar om social skogsmark kan ibland leda till konflikter, eller väcka marktvister till liv som kan gå flera decennier bakåt i tiden. Stora Enso har dragits in i markanvändningsstrider i området som i vissa extrema fall till och med lett till våldsamma sammandrabbningar mellan olika lokala parter. Genom våra egna undersökningar samt tack vare studier gjorda av externa parter har vi upptäckt att en del av våra markavtal inte uppfyller våra kriterier. Själva avtalsprocessen är också i behov av förbättring.
Vi arbetar på att bli bättre på att lösa och förebygga sådana konflikter. Bland annat har vi infört en direkt kanal genom vilken bybor och lokala intressenter direkt kan anmäla möjliga konflikter eller ta fram frågor gällande markanvändningen och vår plantageverksamhet. År 2009 började vi också systematisk gå igenom alla våra markavtal för att se till att alla parter blivit rättvist behandlade och kompenserade. Denna process pågår fortfarande.
Lärdomar
• Markanvändning är en fråga vars betydelse inte kan understrykas nog. Ett nära samarbete med den lokala befolkningen är en grundförutsättning för att vi som företag skall lyckas.
• Meningsskiljaktigheter och konflikter är oundvikliga, som i alla mänskliga strävanden.
• Det lönar sig alltid att använda sig av och lyssna på utomstående parter som kan hjälpa oss genom att identifiera och peka ut brister och förbättringsområden i vår verksamhet.
• Som investerare måste vi ta vårt ansvar och hålla fast vid våra principer oberoende av lokala omständigheter – det finns inget alternativ.
—
Heikki Rissanen
Foto: Stora Enso
