Trender inom Skogsforskning

25 feb 2013

Sammanfattningen är ett resultat av samarbetet mellan Sverige och Finland

Behov av ökad skogsproduktion

Under många år har den traditionella skogsforskningen, bland annat skötsel och planering, gått på sparlåga i ett stort antal länder. Idag finns ett behov av att kraftigt öka skogsproduktionen i syd och på sikt även i nord. Utöver miljöskäl behövs skog för ved och energi såväl som inkomstkälla för folk, företag och nationer. Med Finlands och Sveriges långa och framgångsrika tillämpade forskning rörande våra relativt enkla skogar har vi potentiellt mycket att bidra med inom dessa områden. Mot den bakgrunden arbetar universiteten med att bygga upp en forskarskola. I den andra änden av forskningsspektret finns den snabbt expanderande molekylärbiologiska och genetiska forskningen kring skogsträd, där Sverigeoch Finland är mycket framstående. Samnordisk Skogsforskning (SNS) och the North European Regional Office of the European Forest Institute (EFINORD) utgör naturliga samarbetskanaler för nordiska skogsforskare, i viss mån också utöver Nordens gränser.

Hållbar förvaltning och skydd

International Union of Forest Research Organisations (IUFRO) menar att hållbar förvaltning och skydd av våra skogar kommer att förbli det dominerande temat för skoglig forskning i framtiden på både global, regional, nationell och lokal nivå. Förståelse för insekters och patogeners roller kommer att vara avgörande. Innovation av skogsprodukter, varor och tjänster samt en hållbar och ansvarsfull verksamhet kommer att spela en viktig roll för att skapa förutsättningar för framtida handlingsalternativ.

Enligt IUFRO kan fem mer eller mindre integrerade forskningsområden urskiljas: 1. Skogar för  människor. 2. Skogar och klimatförändringar. 3. Skog och Bioenergi. 4. Skog och bevarande av biologisk mångfald. 5. Skog och vatten.

Sektorsövergripande analyser

Den u-landsrelaterade forskning kring skog och träd, som bedrivs inom institutioner som CIFOR, ICRAF, CA TIE med flera, har fokus på stora integrerade frågor. Dessa rör produktion, miljö och social utveckling och är direkt policyrelevanta, vilket även inkluderar internationella konventioner och förhandlingar. För att bedriva en kompetent omvärldsanalys krävs ett utökat samarbete i Norden inom dessa områden med institutioner även utanför de rent skogliga fakulteterna. Sektorsövergripande analyser bedöms bli avgörande för att lösa de integrerade frågorna, rörande t ex vattenfrågan.

Samarbete med Finlands Jord- och Skogsbruksministerium

Artikeln bygger i huvudsak på en nyligen publicerad rapport med titeln Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige. Finlands Jord- och Skogsbruksministerium, genom ledande skogsspecialist Jan Heino, har varit en drivande kraft på den finska sidan och tankesmedjan för internationella skogsfrågor – SIFI har varit drivande på den svenska. Rapporten presenterar en historisk tillbakablick, globala trender, förutsättningar och behovsanalys, samt åtgärdsförlag för att stärka export av skogligt kunnande från Finland och Sverige.

Hämta rapporten med omvärlds- och behovsanalys av export av skoglig kunskap:

Kunskapskälla för nordiska aktörer om strategiska vägval