Sammanfattning av seminariumet i Helsingfors
Jan Heino konstaterar att branschens attraktions-kraft behöver stärkas och inställningen förändras
Situationen i Sverige och Finland påminner mycket om varandra
Ett lyckat seminarium om skogsbranschens internationella karriärvägar anordnades på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i december 2010. Som en uppföljning inbjöd Helsingfors Universitet i samråd med KSLA, Östra Finlands universitet, Forstmästarförbundet och Meto – Skogsbranschens experter samt jord- och skogsbruksministeriet att diskutera Färdigheter och know-how för internationella skogliga uppdrag i Helsingfors den 4 maj 2011. Målet med seminariedagen var att kritiskt granska de internationella färdigheter som skogsfolket utrustas med i dagens undervisning och praktik. Vidare diskuterades rekryteringsfrågan och attraktiviteten gällande internationella skogsjobb. Seminariet samlade ett sjuttiotal deltagare och producerade både mängder av information och förbättringsförslag på olika punkter vad gäller färdigheterna på individ- och organisationsnivå.
Situationen i Sverige och Finland påminner mycket om varandra vad gäller undervisning, elevernas inställning och kraven på skogsfackfolkets kunnande. Endast en del mindre skillnader noterades under seminariet gällande exempelvis samverkan mellan branschen och studerandena.
Hög kvalitet i ett internationellt perspektiv
Undervisningen bedömdes av de flesta vara av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv, också med tanke fackfolkets konkurrenskraft på internationella arbetsmarknader. Detta är fallet trots att det tycks saknas en medveten, systematisk planering av utbildningen som skulle ta sikte på att utexaminera skogsfolk utrustade så väl som möjligt i detta avseende. Utgångspunkten är att tillfredsställa det inhemska behovet av skoglig kompetens.
Inom undervisningen finns det utrymme för många förbättringar. Som exempel nämndes språkkunskaperna och färdigheterna att samverka över sektorgränserna. För att kunna bli mera gränsöverskridande finns det ett behov av en mera mångvetenskaplig inriktning på undervisningen. Mera internationella element och samarbete med sektorn inkl. gästföreläsare som arbetat utomlands efterlystes. Vidare upplevs det som krångligt att få till stånd studier och praktik utomlands, trots att möjligheterna som står till buds är många. Universitetens och högskolornas centrala roll i detta sammanhang betonades.
Öka branschens attraktionskraft och inställning
Det skulle också finnas behov av att öka branschens attraktionskraft för att säkerställa rekryteringen av högklassiga studenter och därmed kompetensförsörjningen. Ständig kontakt med skolorna och eleverna i ett tillräckligt tidigt skede sågs som nödvändigt. Det svenska informationsexemplet med stor kontaktyta från skogssektorn mot elever i gymnasiet bedömdes vara väl funnet med tanke på rekrytering. Marknadsföringen förutsätter att det ges en riktig bild av branschen. Dåliga nyheter om skogssektorn kan inverka negativt på de potentiella sökandena.
I diskussionen föreslogs också att värvningen av studenter borde läggas om, så att flera studenter med intresse för internationella jobb skulle söka inträde till skogsbranschen. Denna sektor är ju en av de mest internationella i våra samhällen.
Inställningen till karriären och att skaffa färdigheter som behövs för internationella uppdrag varierar mycket. Förvånande är att en proportionellt mycket stor andel studenter inte har och under studierna inte heller vill skaffa sej internationell kompetens. Trots detta finns det ett relativt stort intresse för internationella uppdrag särskilt bland universitetsstuderandena. Motiveringen och intresset för internationella uppdrag påverkas av många faktorer. Ofta inverkar tidiga impulser och erfarenheter på ett avgörande sätt. Tillbuds stående enkätundersökningar indikerar att det tycks existera ett slags polarisering bland studeranden gällande inställningen till internationella skogsjobb. Dels finns det en grupp entusiastiska unga, dels en stor grupp studenter vilkas attityd är riktad enbart mot att jobba i hemlandet.
Betydelsen av initialskedet
Initialskedet efter examen är ofta av mycket stor betydelse för utformningen av den framtida karriären, men bjuder också på många utimaningar. Om siktet är inställt på att börja arbeta internationellt rekommenderas att försöka starta så tidigt som möjligt. Korta tjänster som associate eller young professional officers är exempel på ypperliga inkörsportar. En rädsla för att inte kunna komma in på den inhemska arbetsmarknaden avhåller många från att starta en tidig karriär utomlands. Samtidigt som det behövs en viss erfarenhet för att få uppdrag utomlands kan en alltför lång period hemma emellertid reducera möjligheterna att senare komma in på ett internationellt arbete. Bland de orsaker som mest reducerar intresset för att åka utomlands är familjeskälen klart dominerande. Trots att information sprids råder det också okunskap om jobbmöjligheterna utomlands. Universitet och högskolor borde i det här avseendet kunna förstärka sin assisterande och marknadsförande roll av nyss utexaminerad arbetskraft som är intresserad av jobb utomlands.
Lärarna och arbetsgivarna kan göra mycket för att stimulera intresset för uppbyggande av internationella erfarenheter och uppdrag utomlands. Möjligheter till tjänsteledighet eller rotation mellan företagets inhemska och utländska filialer, smidiga repatrieringslösningar och nyttjandet av nätverk för kontaktutbyten samt personlig handledning (mentor) utgör exempel på medel som kraftigt främjar de anställdas möjligheter till jobb utomlands.
Efterfrågebilden, det vill säga vilka färdigheter som behövs i framtiden för att jobba internationellt på skogssektorn är inte lätt att skissa upp. Det vore kanske värt att göra gemensamma nordiska uppskattningar i detta hänseende. Internationella organisationer och finansieringsinstitutioner borde ha en uppfattning och även regeringarna och de beslutande organen i länder som mottar skogligt ulandsbistånd kan kanske komma med sina prioriteringar.
Uppföljningen
Som en uppföljning av de två seminarierna i Stockholm respektive Helsingfors kunde kanske det tillgängliga materialet nyttjas genom att i en arbetsgrupp vidare bearbeta och sammanställa de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna. De brister och förslag samt lyckade tillvägagångssätt (success stories) som i seminarierna togs fram kunde göra grunden för en ytterligare analys. Också föreslagna gemensamma nordiska aktiviteter, till exempel att planera samnordiska fältkurser i tropiskt skogsbruk, kunde på så sätt vidare planeras.
4.5.2011 Jan Heino, ledande skogsspecialist, JSM