Världens skogar står och faller med Kina

11 feb 2019

Kinas glupande aptit gör att urskogen huggs ner från Sibirien till Kamerun och Amazonas. Nu riktar landet blicken mot svensk skogsindustri

 – både för att importera och för att lära sig återplantera träd och bygga trähus. Men Sverige är bara en liten bricka i ett långt större spel.

När tåget rullade mot Kina sköt de salut med kanon över den stilla Insjön i Dalarna. Festligheterna var de största sedan Oscar II invigde järnvägen 1893, men den här gången var hedersgästen en ställföreträdande partisekreterare för det kinesiska kommunistpartiet i Jiangxiprovinsen.

Invigningen den 17 september i fjol var det första svenska projektet för det som kallas Kinas nya ekonomiska världsordning, Bälte- och väg-initiativet. Tågtransport med svenskt virke gick hela vägen från containerterminalen på Bergkvist-Insjöns sågverk till kunden i Jiangxiprovinsen, som är Kinas center för möbeltillverkning i trä.

– Det var roligt, nyttigt och blev en succé och en historisk dag i lilla Insjön där man knöt ihop oss med Kina. Vi blev typ en hub i One belt one road, säger marknadschefen Per- Ragnar Bergkvist som använder det engelska ordet för de nya ekonomiska sidenvägarna.

Sverige har inte som stat anslutit sig till president Xi Jinpings stora satsning för att binda samman världen genom ny infrastruktur och kinesisk industri. EU betraktar projektet som ett verktyg för att otillbörligt gynna kinesiska bolag och öka kommunistpartiets inflytande.

Från kinesisk sida var det ingen tvekan om den politiska betydelsen. De ville ha Stefan Löfven eller åtminstone infrastrukturministern närvarande, men propåerna från Bergkvists sågverk fick dålig respons från Stockholm. Man fick nöja sig med Dalarnas landshövding Ylva Thörn.

Tåget halverar transporttiden från två månader med båt till 25–30 dagar men var rejält mycket dyrare än vanlig transport. Det politiska symbolvärdet vägde dock tyngst, notan tog den kinesiska sidan.

Scenen kunde också liknas vid ett klassiskt u-land. Containrar med kinesiska förädlade industrivaror kommer till Clas Ohlsons lager i Insjön. Sedan lastas de med svensk naturråvara för retur till Kina.

Men den svenska träindustrin klagar inte. Exporten har ökat från obetydlig till nära en miljon kubikmeter sågade trävaror på tio år. Det är fortfarande bara 6 procent av Sveriges träexport. För Bergkvist-Insjön som var tidigt ute i Kina står nu landet för 35 procent av allt de sågar.

Mikael Eliasson, direktör för branschorganisationen Svenskt Trä, märker att utbytet med Kina blivit alltmer politiskt.

– Sverige är en liten bricka i Kinas råvarustrategi. Det långsiktiga målet är att vara självförsörjande, men man överbygger det med råvaruimport under ett antal tiotal år framöver, säger Eliasson.

Han berättar om en tät ström av kinesiska politiska delegationer och samarbeten med universitet och designer.

– Vi har haft en fantastisk utveckling, säger han när han tar emot på kontoret i företagarnas hus på Östermalm i Stockholm.

Stora Enso har redan stora trädplantager i Kina och svenska Essity äger bolaget Vinda som blivit den största tillverkaren av toalettpapper i Kina. Och potentialen är stor: Kina är redan världens största träimportör och den största exportören av träprodukter, från möbler till golv.

En hundraårig historia

Skogsindustrin skördar frukterna av en hundra år gammal politik. Den svenska skogsvårdslagen gör att för varje träd som avverkas planteras minst tre och oftast fler plantor. Tack vare den har Sverige på 100 år fördubblat sitt virkesförråd och bundit in extremt mycket koldioxid, vilket är en klimattjänst för jorden, påpekar Magnus Niklasson, marknadsanalytiker på intresseorganisationen Skogsindustrierna. Nu är 70 procent av Sverige täckt av skog samtidigt som exporten av skogsindustriprodukter var värd 132 miljarder kronor 2017.

En annan följd är att det finns i stort sett ingen opåverkad urskog kvar i Sverige. Det svenskarna betraktar som skog är en form av mellanting mellan plantage och naturskog.

Svenska Naturskyddsföreningen tycker däremot att Sverige har en omodern skogs- politik som gör att det har aldrig funnits så lite av den biologiskt rika naturskogen. De menar att skogslandskapet domineras av unga, monotona skogsplanteringar och pekar på att i dag är cirka 1 800 av skogens djur och växter rödlistade och 900 hotade. Men för länder som Kina är Sverige framtiden. Kineser kommer till Sverige för att hämta kunskap om uthålligt skogsbruk och industriell tillverkning av trähus.

De skulle gärna vilja köpa skogen också.

– År 2016 hade jag besök av China Forestry Group Corporation som är direkt underställt Skogsministeriet. De förklarade att de ville köpa skog i Sverige men blev besvikna när jag förklarade att det inte gick, berättar Eliasson.

Även det beror på en gammal lag som går tillbaka till baggböleriet på 1800-talet, då skogsindustrin anklagades för att lura norrländska bönder att sälja skog till underpris. Förvärvslagstiftningen gör sedan dess att kommersiella bolag inte kan köpa enskilt ägd skog. I dag ägs ungefär 50 procent av Sveriges skog av enskilda privatpersoner. Stat, kommun och kyrka äger 25 procent och resterande 25 procent tillhör jättebolagen vars skog är en strategisk tillgång som inte är till salu. Medan oron växer för att kronjuveler som Volvo säljs till utlänningar och start up-bolag norpas så är skogarna ett av få områden som är relativt skyddade.

Växthuseffekten innebär mer svensk skog

Man tar lätt träden för givna, men utan skogen kan jorden inte upprätthålla liv. De är hem för två tredjedelar av världens arter och är jordens gröna lungor som ger oss syre och balanserar regn och klimat. Hotet mot skogen är en anledning till att vår planet nu befinner sig i vad vissa forskare kallar den värsta massutrotningen av arter sedan dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sen.

Den största Kinaeffekten på den svenska skogen kommer att vara indirekt, i form av klimatförändringar. Kina är utan jämförelse den största klimatboven. Men för skogsindustrin väntas resultatet vara positivt, eftersom träden kommer att växa snabbare i ett varmare klimat, säger Magnus Niklasson från Skogsindustrierna. Redan i dag är det större skogsproduktion i södra Sverige än i norr på grund av att virket växer dubbelt så snabbt i södra Sverige. Framtidens svenska skogar kommer också att få mer lövträd.

Men växthuseffekten innebär också att framtiden blir mer osäker. Bränderna under 2018 satte skräck i Sverige. Men de 25 000 hektaren som gick upp i rök framstår som en försiktig brasa jämfört med helveteselden i Kanada där det  brann 1,3 miljoner hektar i British Columbia under sommaren. Året dessförinnan gick 1,2 miljoner hektar upp i rök.

Därtill har den kanadensiska provinsen drabbats av barkborreangrepp och insekterna har dödat otroliga 800 miljoner kubikmeter tall på 15 år. Orsaken tros återigen vara ett varmare klimat som gör att insekterna kan föröka sig snabbare och överlever vintrarna. Insektsexplosioner och bränder är något som även kan drabba svensk skog i större utsträckning på en varmare planet.

Ett hus av koldioxid

Träindustrin framhåller gärna att de står för den enda naturliga formen av koldioxidlagring som finns. Träd drar åt sig koldioxid genom fotosyntesen och lagrar den först i form av växande träd och sedan i form av hus. Trä ger också en stor effekt när det ersätter extremt energikrävande material som stål, glas och betong.

Hoppet är därför att få kineserna att bygga hus i trä. Träbranscherna har inom ramen för samarbetet European Wood i nästan 15 år arbetat för att Kina ska få en basstandard för träkonstruktioner, och Eliasson ser nu att det arbetet börjar löna sig.

Länge var det förbjudet att bygga i trä i Kina och fortfarande är trähus bara en försvinnande liten andel av beståndet. Men 2015 kom det kinesiska bostadsministeriet med en ny policy för att kraftigt öka träbyggandet och minska klimatpåverkan. Om det blir av skulle effekten bli gigantisk.

– Myndigheterna är väldigt intresserad av den svenska kunskapen att bygga i trä i industriell skala, säger Eliasson.

Nya material som korslaminerat virke har skapat helt nya möjligheter för industriell husbyggnad i städer och den marknaden väntas växa exponentiellt i framtiden. Däremot tror inte Eliasson att Sverige kommer att kunna exportera mer avancerade produkter än sågat virke annat än under en övergångsperiod. Allt som handlar om industriell vidareförädling vill Kina sköta själva.

Även uppe i regeringskansliet tittar man nu på skogens framtid. I december lämnade den internationelle skogskonsulten och professorn Sten B Nilsson en omvärldsanalys om skogsnäringens framtid till näringsdepartementet. Bristen på virke kommer att öka i flera av de länder som exporterar till Kina i dag och priset på sågat barrträd kommer att stiga, spår Nilsson. En följd som redan är tydlig är en skrämmande minskning av naturskog och biologisk mångfald runt jorden.

FN:s klimatpanel IPCC rapporterade i oktober att för att uppnå målet med 1,5 grads uppvärmning år 2100 är ett alternativ att öka världens skogsareal med upp till 1 miljard hektar, vilket är mer än 40 gånger mer än Sveriges hela skogsareal.

Nilsson tvivlar själv på att målet är realistisk, motståndet mot plantager är för stort – inte minst från miljörörelsen. Men han tror ändå på en massiv subventionerad satsning på odling av snabbväxande lövskog. I hans framtidsscenario kommer världens skogsyta att vara densamma eller ha ökat vid mitten av seklet, men den gamla naturskogen kommer att vara ersatt av plantager.

Alternativet är att filtrera koldioxid ur atmosfären eller lagra det i marken i så kallad CCS-teknik, men de metoderna är jämförelsevis oprövade och dyra.

Som tur är finns det ett land som planterar träd mer än något annat.

Kinas gigantiska gröna mur

De senaste fem åren har Kina planterat mer träd än hela Sveriges skogsyta , och det har kostat landet motsvarande 80 miljarder dollar. Den ”gröna kinesiska muren” av träd är landets främsta vapen för att hindra ökenutbredning.

– Kina har gjort en fantastisk resa i sin återbeskogning även om den nya skogen inte är densamma som den ursprungliga, säger Nilsson.

Plantagerna som anläggs påminner mer om sterila trädåkrar, där stammarna står i militäriska rader och alla är av samma art – barrträd i norr och eukalyptus eller poppel i södern. En förfärande stor andel av de planterande träden dör också.

Även om plantagen inte är bra för biologisk mångfald så minskar de uppvärmning, absorberar luftföroreningar, och skyddar myllan på kringliggande jordbruksfält från jordförstöring, säger Nilsson. För den naturskog som finns kvar har Kina infört totalt avverkningsstopp. Men Kinas ansvarsfulla attityd slutar vid landets gränser. För landet är huvudansvarigt för skövlingen av jordens skogar. Kinesernas glupande aptit på trä och soja håller i rask takt på att ändra jordens utseende sett från rymden.

Ryssland är den största leverantören till Kina och håller nu på att hugga ner sin naturskog på den väldiga tajgan. En tredjedel av världens träd finns i barrskogen som sträcker sig ända bort till Skandinavien.

Ryssarna planterar inte ny skog när den gamla huggs ner, i stället växer det upp mer snabbväxande björk och asp. När den uråldriga granskogen är borta frigörs klimatgaser från marken. Där finns över 500 kinesiska bolag och även sågverk verksamma i Ryssland och oron stiger för vad som ska hända med tajgan.

En källa, som driver ett sågverk i Sibirien som SvD möter på träindustrins branschdagar i Sundsvall, säger att han räknar med att om tio plus år så kommer det att uppstå brist på ryskt trä.

– Men Sibirien är väldigt stort och det kommer att dröja länge innan det är färdighugget, säger denne sågverksägare.

Situationen är alarmerande i Afrika, där 75 procent av all export av skogsråvara går till Kina. I länder som Kamerun huggs urskogen ner i snabb takt. Den rullar på nya Kinabyggda vägar ner till den nya Kinabyggda hamnen och vidare till köpare i Kina. Visst är avverkningen illegal, men politikerna är så beroende av Kina att de inte vågar genomdriva landets miljölagar, rapporterar nyhetsbyrån Thomson-Reuters.

I Brasilien minskar Amazonas och skogen i savannområdet Cerradon ersätts med odlingar av soja, som blir foder åt kinesiska grisar. Brasilien behöver även återplantera. Men i stället driver kommunistpartiet aktivt på avskogningen: År 2017 erbjöd Kina Brasilien ett investeringspaket värt 20 miljarder dollar för nya vägar, järnvägar och farleder för soja – vilket väntas leda till mer nedhuggning av Amazonas och störa ursprungsbefolkningen. Brasiliens nya högerpopulistiska och klimatskeptiske president Jair Bolsonaro har svurit att öka exploateringen av regnskogen och öppna ursprungsbefolkningens reservat för gruvor och kommersiellt jordbruk.

I Sydamerika och Afrika räknar Nilsson med att naturskogen minskar med 100 miljoner respektive 50 miljoner hektar till år 2050. Det motsvarar sex gånger Sveriges totala skog. Om avskogningen i Amazonas fortsätter med bara några procentenheter till riskerar regnet att minska och hela regnskogen försvinna till stor del, varnar erkända forskare. Jordens uppvärmning riskerar enligt forskarna att sättas på en farlig överväxel.

Världens skogar står och faller bokstavligen med hur snabbt Kina inser att landet inte bara måste ta ansvar för sina egna skogar utan även omvärldens. ▪

 

OLA WONG

ola.wong@svd.se

Svenska Dagbladet 09-02-2019

Foto: IBL