REDD – omöjligt i praktiken!
Peidar Persson lyfter utmaningarna i ett par artiklar
Forskare har skrivit 1000-tals artiklar som belyser de stora utmaningar som måste lösas om en implementering av REDD skall bli framgångsrik. I denna artikel presenterar Prof. Reidar Persson de första 10 kända utmaningarna.
1. Baseline
Från vilket läge skall minskningen i avskogning mätas? Det är inte bara att dra ut den historiska utvecklingen bakåt och extrapolera framåt. Avskogningen kan gå ner, men den kan också öka. Det korrekta är att mäta avskogningen utan påverkan av REDD, men hur får man fram underlag till detta?
2. Additionality
Ersättning skall gå ut för den minskning som skett p.g.a. av att REDD-projekt startats. Ersättning skall inte gå ut för aktiviteter som skett oavsett REDD, men hur beräknas detta?
3. Leakage
Om man betalar för minskad avskogning i ett område så kan avskogningen istället flytta till ett annat ställe. Detta kan ske inom ett land och mellan länder. Det betyder att det globalt inte blivit någon förbättring. Hur hanteras detta?
4. Permanence
Om ett land betalas för att minska avskogningen och en viss minskning sker, men efter låt oss säga 10 år så avskogas det skyddade områdena. Vinsten är därmed noll och allt som skett är att avskogningen – kolutsläppen – fördröjts några år. Skall landet då betala tillbaka de pengar det fått? Här bör läggas till att detta med minskad avskogning från början troligen sågs som en metod att använda tills bättre och mer permanenta metoder kommit fram.
5-6. Monitoring och Verifiabilty
Mycken möda läggs ner på att hitta metoder för att rent fysiskt mäta vad som sker i skogen – och i skogsmarken. Få länder har system som kan ge detta med någon detalj. Det sägs att skogsinventeringskapaciteten skall byggas upp. Dock har kapaciteten varit under uppbyggnad i 60 år och i de flesta länder har den byggts upp och sedan efter ett tag försvunnit. Varför skall det gå så mycket bättre nu? Många hoppas på fjärranalys, men den kan knappast ge önskad detaljnivå. Det går egentligen inte att rapportera arealer som säger något om avskogning och skogsdegradering. Det skulle nog gå att göra ”total carbon accounting”[1] (t.ex. med radar eller laser), men naturskog kan omvandlas till plantering och NGOs vill försäkra sig om att så inte sker och då fungerar inte ”total carbon acacounting”. Det går inte i praktiken att få 100 % försäkran för alla sådana detaljer. Dylika krav gör nog REDD närmast omöjligt i praktiken. Hur ser man vad som gjorts?
7. Payment system
Vem skall få pengarna? Naturligtvis kan pengarna ges till regeringen, men det finns en dröm om att en del av pengarna skall nå de fattiga på landsbygden. Dock har biståndet hittills haft svårt att hitta metoder för detta. Dessutom finns idéer om att finna system som betalar för uppnådda resultat och inte för planer. Försök har också genomförts, dock med begränsad framgång.
8. Liability
Vad skall göras med de länder som inte uppfyller vad de lovat? Vad blir ”straffet”? Ibland har det funnits en tro att marknaden löser detta.
9. Tenure
Ett problem är att landsbygdsbefolkningen inte har äganderätt till skogen utan officiellt är det oftast staten som äger skogen. Rent tekniskt vore det sannolikt lättare om lokalbefolkningen ägde skogen och hade ansvar för dess skötsel. Hur skall det lösas? Många argumenterar för en reform som ger landsbygdsbefolkningen nyttjanderätt till skogen. Men detta har diskuterats i decennier och är svårt och komplicerat. Varför skulle man plötsligt lyckas nu? NGOs försöker försäkra sig om att ingen drabbas negativt. Är det möjligt att utan problem lösa detta? Jag är säker på att inte alla tjänade på storskiftet i Sverige – i ett kort perspektiv. Men nog har de flesta gjort det långsiktigt.
Allt och alla har sina försvarsadvokater.
10. Alla länder måste deltaga
Det enklaste vore om REDD kunde inrikta sig på de stora avskogarna. Eftersom det mesta arbetet sker genom FN måste dock alla länder vara med och ha möjlighet att få något av kakan. REDD är av störst intresse för de länder som misskött sina skogar mest och de länder som fått stopp på avskogningen skall egentligen inte ersättas för någonting. Skall de köpa bulldozers och börja riva ner skogen för att komma åt pengar?
I många länder är illegal avverkning ett problem och ibland kan denna ge avskogning eller i alla fall utsläpp av CO2. Men var skall pengarna gå om den illegala avverkningen upphör, till den illegala avverkaren, till regeringen eller till vem?
I nästa artikel presenterar Prof. Reidar Persson yterliggare 10 utmaningar som visar på hur orealistisk en lyckad implementering av REDD är i praktiken.
Författare: Reidar Persson, SIFI
Redigering: Fredrik Ingemarson, SIFI
Bild: John Foxx
[1] Med systematiskt sampling skulle det gå att beräkna hur den totala biomassan ändras över tid på all mark. Skulle lösa många problem med definitioner o.s.v. Moderna billiga inventeringsmetoder skulle kunna utvecklas.
