Skogen blir särintresse på grund av urbaniseringen

Skogsnäringen måste visa på hur den bidrar till lösningar av de stora samhällsfrågorna. Demografi och regionala utveckling gör det troligt att skogsbruk och skogsnäring kommer att bli ett särintresse i samhället. Frågeställningen är dock inte unik för Sverige.

Urbaniseringen medför att skogsbruket riskerar att betraktas som ett särintresse. Inom politiken representerar begreppet ’särintresse’ en verksamhet som endast gynnar den egna verksamheten och är inte en överskridande nyttighet som tar ansvar för helheten i samhället. Detta är anmärkningsvärt med tanke på skogsnäringens bidrag till landets ekonomiska utveckling, klimatproblematiken, biologisk mångfald, sysselsättning, regional utveckling, turism och friluftsliv, kulturvärden, energiförsörjning, etc. Frågeställningen dock inte unik för Sverige.

Global utarmning av regionala skogsresurser

Den kraftigaste urbaniseringen kommer att ske i utvecklingsländer och risken är stor att de yngre generationerna söker sig till urbana miljöer för utkomst och utbildning och att enbart den äldre generationen stannar kvar på landsbygden. Vi ser detta med all tydlighet i t.ex. Kina med en stagnerande landsbygd. Det är ett ekorrhjul. Med den stagnerande landsbygden blir det svårare att rekrytera arbetskraft, utföra skogsbruk och driva en skogsindustri. Därmed blir skogsindustriell verksamhet för dyr att utföra med följdeffekten att landsbygden stagnerar ännu mer.

Annan markanvändning prioriteras

Vi ser också att utvecklingsländerna utarmas på regionala skogsresurser då politiken prioriterar annan markanvändning som expanderande jordbruk och infrastruktur. Nu är utvecklingsvärlden inte ensam om detta. Det finns dokumenterade studier som visar på rejäla nedgångar i regionala skogsnäringar när det varit allmän nedgång av regioners utveckling i Nordamerika. Och det motsatta att skogsnäringen haft en nedgång som orsakat stora regionala problem. Detta är t.ex. mycket uttalat i Kanada, där en skogsindustri ofta är den enda större arbetsgivaren på en ort.

Effektiv kommunikation till beslutsfattare

Den övergripande frågan är hur man skall få fram den regionala utvecklingens betydelse for skogsnäringen – och skogsnäringens fulla betydelse för regional utveckling – till politiker och beslutsfattare. United Nations Forum on Forests (2013) konstaterar att utan effektiv kommunikation till beslutsfattare om hur skogsnäringen bidrar till andra sektorers utveckling är det svårt att få gehör för ny politik.

Prof. Sten Nilsson om skogsnäringens roll:

”Jag har ju dragit samma slutsats att skogsnäringen, för att få politiskt gehör, måste visa på hur den bidrar till lösningar av de stora samhällsfrågorna”.

Internationell utblick för Sverige

Finns det internationella lösningar vi kan lära ifrån? Nästgårds har vi Norge som under mycket lång tid bedrivit en framgångsrik regionalpolitik. Det verkar som om det inte är fint nog att anamma norska koncept i Sverige i denna fråga. Man skulle kanske studera de Regional Forest Agreements som finns i Australien och är en överenskommelse mellan Commonwealth och de enskilda delstaterna om skogsnäringens utveckling.

Kommunikation med omvärlden

Skogsbruk och näring måste visa vad man kan bidra med i de stora samhällsfrågorna som berör den urbana befolkningsgruppen.

Frågor att kommunicera med omvärlden

• Hur kan skogsnäringen bidra till landets ekonomiska utveckling?
• Hur  kan skogsnäringen bidra till samhällets ekologiska, kulturella och sociala mål?
• Hur kan skogsnäringen bidra till att samhällets klimatmål uppnås?
• Hur kan skogsnäringen bidra till en lösning på bostads- och infrastrukturkriserna?
• Hur kan skogsnäringen bidra till en hållbar energikonsumtion?
• Hur kan skogsnäringen bidra till en minskad ungdomsarbetslöshet?
• Hur kan skogsnäringen bidra till en levande landsbygd?
• Hur kan skogsnäringen bidra till implementeringen av bioekonomin?
• Hur kan skogsnäringen bidra till utvecklingen av innovationssamhället?
• Hur kan skogsnäringen bidra till folkhälsan?

Tankesmedjan för internationella skogsfrågor, SIFI arbetar med naturresursförvaltning i skärningspunkten mellan policy och implementering med utgångspunkten i framtidens utmaningar.

Author: Prof. Sten Nilsson, SIFI

Editor: Dr. Fredrik Ingemarson, SIFI

Bild: https://energi.tekna.no/fremtidsbildet

Läs mer av Prof. Sten Nilsson på Tidningen Skogens hemsida under rubrikerna:

”Skogsbruket på väg att bli särintresse”: https://www.skogen.se/nyheter/skogsbruket-pa-vag-att-bli-sarintresse

”Det svenska gröna guldet förvittrade till kattguld”:

https://www.skogen.se/nyheter/debatt-det-svenska-grona-guldet-forvittrade-till-kattguld