Den globala avskogningen – i går, i dag och i morgon
Reidar Persson sammanfattar tro och vetande kring avskogning i en ny rapport.
En historisk beskrivning över olika regioner följs av en sammanfattning av dagens kunskapsläge och slutligen en blick framåt.
Människan tycks ha oroats över skogsförstörelsen sedan i alla fall Platons dagar. Under kolonialtiden oroades skogsfolk över avskogningen p.g.a. av svedjejordbruket och det skapades s.k. forest reserves.
Mycket tro och mindre vetande
För ca 40 år sedan var författaren i USA på ett möte där en kämpe hävdade att 50 % av koldioxidökningen i atmosfären berodde på avskogningen. Amerikanerna med mycket stora bilar gillade den uppgiften. Situationen tycks vara densamma nu. Många oroas över regnskogsförstörelsen, tycker att u-länningar inte skall göra om våra misstag, inte förstöra sitt eget bästa osv. Skogsförstörelsen är i ropet p.g.a REDD, men det finns mycket tro och mindre vetande.
Dagens kunskap om avskogning
Reidar Persson har arbetat med avskogning sedan 1969 och har sammanfattat en del av dagens kunskap i rapporten. En kortversion av hans tolkning sammanfattas nedan:
– Det finns ca 4 miljarder ha med skog.
– Under historiens gång har 30-40 % av ursprunglig skog försvunnit.
– Bruttoavskogningen är i dagsläget cirka 9 miljoner hektar/år och nettoavskogningen cirka 3 miljoner hektar/år. Både brutto- och nettoavskogningen tycks minska.
– Huvudorsaken till avskogningen är att det är mer lönsamt att använda marken för något annat än träd. Odling av ”kolonialgrödor”en nu ofta en orsak.
– Avskogningen har upphört i flertalet i-länder och den har också upphört eller minskat i en del u-länder.
– Dagens trender pekar mot att den globala nettoavskogningen upphör och skogsarealen börja öka om bara något decennium.
– Det finns inga snabba och enkla lösningar på avskogningsproblemet.
– Fjärranalysstudier av avskogningen berättar inte hela sanningen och bör inte överskattas.
Det går att krångla till allt, vilket är upplysande och underhållande läsning i rapporten. Man kan t ex argumentera för att skogsarealen är någonstans mellan en och sju miljarder hektar. Beroende på definition kan man i sin tur även hävda att avskogningen är någonstans mellan noll och 50 miljoner hektar…
Diskussioner om avskogning
Diskussioner om avskogningen brukar hamna i att representanter för miljöorganisationer hävdar att avskogningen är mycket värre än vad FAO rapporterar (som brukar anses vara huvudkällan). Men vad skulle egentligen vinnas om vi hade lite noggrannare siffror?
- Är det inte viktigare att få bättre kunskap om orsakerna till avskogningen och vad som i praktiken kan göras för att minska avskogningen?
- Bör minskad avskogning sättas som ett huvudmål för t ex bistånd?
Regnskogsälskare i i-länder och fattiga bönder i Afrika
En del av industriländernas görande och låtande förtjänar också en diskussion. EU ger pengar till t.ex. Indonesien för att minska avskogningen, men ger i sin tur pengar till bönderna i Europa för att hålla CO2 kvar i atmosfären (vi vill ha öppna landskap). Vi har förståelse för att det är politiskt omöjligt att höja bensinen i t.ex. USA så det verkligen biter på konsumtionen, men vi förväntar oss att det är politiskt möjligt för Indonesien att minska användningen av sin jordbrukspotential. Detta för att hjälpa oss att minska CO2 utsläppen.
- Vilka skall bestämma vad som görs, välbeställda regnskogsälskare i i-länder eller fattiga bönder i Afrika?
Många heta avskogningsfrågor
Avskogningsfrågan är nog inte så tydligt svart och vit som många tycks tro, utan mycket är mest grått. Det tycks ofta bli fel hur man än gör. En seriös diskussion om många heta avskognings-frågor skulle inte skada!
Framtiden
Som framgår av analyserna i rapporten är det svårt att minska avskogningen. Den orsakas av ekonomiska krafter. Frågan är också om minskad avskogning alltid skall ges högsta prioritet? Avskogning kan ibland vara mycket negativ både för miljö och människor, men det är inte alltid så. Under senare år har miljön ofta satts i centrum, åtminstone i Syd. Det är kanske dags att åter försöka sätta människan i centrum.
Bild: Reidar Persson
