Vikten av att bygga upp en lokal marknad för bönderna

Av

6 nov 2013

Projektarbete av studenter från Skogsindustriell ekonomi i Uppsala

Syftet med arbetet var att beskriva a) vad i utvecklingen i Bai bang som lett till att få konflikter har uppstått samt b) att diskutera vilka framtida utmaningar som finns för att ett framgångsrikt brukandesystem ska kunna bibehållas.

Erfarenheter från Bai Bang

Trots kritik och höga kostnader i början är Bai Bang ett exempel på ett lyckat biståndsprojekt. Erfarenheter från Bai Bang visar på en rad olika faktorer som har lett till att minimera antalet konflikter under projektets gång. En bidragande faktor till att större konflikter om äganderätt och brukanderätt inte uppstått, är att den utdelning av skogsmark som skedde var en organiserad process där tilldelningen baserades på hushållets intresse och arbetskapacitet.

Lokal förankring och inflytande från bönder

Hallenberg (2013) menar att det är viktigt att ge bönderna ansvar för råvaruförsörjning och möjlighet till att välja inriktning på deras verksamhet. Bai Bang var från början ett samarbetsprojekt mellan Vietnam och Sverige (Jerve et al., 1999). Att det var ett samarbetsprojekt och inte ett projekt som bara drevs av SIDA bidrog sannolikt till att underlätta den lokala förankringen.

I början av projektet arbetades det med “communities” för att 1986 övergå till att fokusera på enskilda bönder. Detta har visat sig mer effektivt än att arbeta med större “communities”. Bönderna i Bai Bang tog initiativ till att kombinera skogsplantering med jordbrukssystem för att kunna producera både skogsråvara och jordbruksprodukter för att försörja lokalbefolkning med mat (Hallenberg, 2013). Den ökade effektiviteten på redan existerande mark bidrar till att mindre ny mark måste brytas och lokalbefolkning kan kombinera självförsörjning med skogsbruk. Modellen som introducerades av Bai Bang har bönderna anpassat efter sina egna förutsättningar och behov. En god hantering av kulturella skillnader och etniska minoriteter sprider välstånd och minskar konflikterna.

Anledning till att få konflikter har uppstått

Underlaget i till arbetet pekar främst på följande faktorer som en anledning till att få konflikter har uppstått:

  • Policy, lagar och ekonomiska reformer. Utdelning av skogsmark skedde i en organiserad process. Lokala bönder kunde genom nyttjande- eller äganderätt få tillgång till marken. Det lokala ägande har “fört över” mer ansvar till bönderna och gett bidragsgivarna en mer rådgivande roll.
  • Lokal förankring och inflytande för bönderna. Projektet var ett samarbetsprojekt mellan Vietnam och Sverige, vilket gav en lokal förankring. Bönderna har getts ansvar, råd och incitament för att själv ta många av besluten.
  • Att det fanns en långsiktigt fungerande marknad för skogsresurser. Det fanns en marknad för bönderna i området att sälja sin råvara till.
  • Lågt nyttjandevärde på skogen innan etableringen. En stor del av marken var redan avverkad och hade troligen lågt nyttjandevärde för den lokala befolkningen, innan återbeskogningsprojekten påbörjades. Fördelarna övervägde troligtvis nackdelarna för den lokala befolkningen.
  • Att det fanns en ordnad livsmedelsförsörjning för bönderna. Det primära behovet av mat fanns tillgodosett.

Framtida utmaningar

Några grundförutsättningar som krävs för att bibehålla ett framgångsrikt brukandesystem är en tryggad livsmedelsförsörjning och institutioner som säkerställer en tryggad nyttjande- och äganderätt. Andra framtida utmaningar är bland annat:

  • Låga råvarupriser, vilket kan minska incitamenten för bönderna att välja att odla till exempel eukalyptus och akacia. Som en del av de låga råvarupriserna kan många mellanhänder och en bristande konkurrenskraft hos Bai Bang vara faktorer som påverkar den framtida marknaden. Även Vietnams skogsindustris konkurrenskraft internationellt kan vara en riskfaktor i framtiden.
  • Konflikter förknippande med allokeringen av land och framtida fördelning av ägande- och nyttjanderätt. Konflikter med ursprung från allokeringen kan uppstå och till exempel en mer skev fördelning av marken mellan olika samhällsklasser kan ge upphov till nya konflikter.

 

Bai Bang_Nordgren_Magnusson_Grans 131029